Välsignad Distinktion - En granskning av Yoga och Mindfulness
Terminen är igång och det är på nytt dags att förhålla sig till ett livspussel av tentor, kursplaner, inlämningsuppgifter, zoomföreläsningar, handlingslistor, (live)-gudstjänster och Credoträffar. Om du under dessa tider av olika anledningar skulle sakna en nödvändig handbroms och hamna i den berömda väggen så är det inte helt omöjligt att du senare sitter ned i en stol och möts av en rekommendation att bemöta din stress, din fear of missing out (FOMO) och oro med Yoga eller Mindfulness (Y&M).
Vi kanske kan börja med de goda erfarenheterna... Om du skulle möta en Y&M-förespråkare eller kanske ännu hellre standard utövare skulle du säkert höra om hur Mindfulness hjälper personen i fråga att slappna av, att bemöta känslor, att vara intensivt närvarande och kanske till och med tacka nej till ett och annat. ”Det är okej att jag känner såhär”: är kanske en revolutionerande erfarenhetsom personen i fråga varit med om. På ett liknande sett kan Yoga bli en ficka i tiden, ett träningspass som låter utövaren möta sig själv, koppla själsliv till kroppsövningar och slappna av. Så kanske skulle vi kunna ringa in de bidrag som Y&M tycks ge som stillhet och koppling mellankropp och själ.
En klassisk invändning från predikstolen mot den här hälsotrenden är att det är uttryck för buddhistisk respektive hinduisk andlighet. Om vi får smalna av oss mot den buddhistiska andligheten och studera Mindfulness lite närmare kan jag dock fråga mig vad som är kopplingen mellan exempelvis den tibetanska buddhismen jag möter i böcker som Tenzin Lahkpas Farväl till Buddha och den smidiga mindfulness-appen som jag hittar på app-store i min mobil. I Farväl till Buddha läser jag om apguden Pha Trelgen Changchup Sempa, ställs inför svårtillfredställda gudar och demoner, obehagliga visualiseringar och förbannelser över fiender. I appen i mobilen dykeringa inga apgudar upp, jag hör inget om gudar eller demoner och jag ombeds definitivt inte att förbanna mina fiender. Istället bemöts jag av smågulliga animationer, vad trevligt! Vid första anblick tycksden enda gemensamma nämnaren vara en kitschig Buddhafigur som lika gärna skulle kunna dykaupp på Indiska för att få mig att köpa nya thé-koppar.
Om vi dock studerar saken närmare finns det dock en gemensam nämnare i allt från tibetanbuddhism, klassisk yoga, mindfulness appar och den nyandliga bibeln A Course in Miracles (ACIM). Det som hänger med från Tibets bergstopp till Stockholms innerstad är problemformuleringen. Den f.d buddhistmunken Tenzins mentor Tashi Lama formulerar det tydligt: ”Du. Du är problemet.” Och här gäller det att vi som kristna håller tungan rätt i mun. För visst håller väll med om att det! Är Tashi Lamas problemformulering inte i själva verket ett annat sätt attuttrycka det som Jesus själv säger i Matteus 15:19 om hjärtats fördärvlighet? NEJ, måste vi här synliggöra med eftertryck. Det är istället två olika traditioners bemötanden av lidandets problem.
Buddhism är övertygat om att lidande uppstår på grund av begär som i sin tur är kopplade till din illusoriska person. Bibeln berättar om lidande som uppstår på grund av synd som är kopplade till din söndrade relation.
Illusionen om att du som person existerar är alltså problemet för buddhismen och det är detta som du dekonstruerar genom den åttafaldiga vägen där praktiker så som Mindfulness återfinns. Såvisst kan det vara tacksamt att med lugn bemöta en känsla av skam, ångest eller FOMO, men den buddhistiska fortsättningen lyder, det är lugnt för du finns ändå inte till. Den nyandliga tappningen i ACIM beskriver det som att själva ur-synden är distinktion. Alla distinktioner måste rämna för att jag ska inse allts enhet: jag, du, gud, träden, jorden. Det är ondska och illusion att du tror dig existera och ha behov av kärlek, stimulans, omsorg och tillfredställelse. Rapporter om psykotiska tillstånd där personer tappar verklighetsförankringen kan i ljuset av buddhismens slutmål förstås som ett job well done, snarare än en avart av ett annars tryggt hjälpmedel.
Bibelns berättelse ställer oss inför treenig Gud som håller samman enhet och distinktion i relation. Gud beskrivs som kraften som skapar, upprätthåller och nyskapar ditt jag. Jaget är inte centrum av universum, men distinktionen mellan jag och du är grunden för att en relation ska uppstå.
Bibelns berättelse ställer oss inför treenig Gud som håller samman enhet och distinktion i relation. Gud beskrivs som kraften som skapar, upprätthåller och nyskapar ditt jag. Jaget är inte centrum av universum, men distinktionen mellan jag och du är grunden för att en relation ska uppstå. Och visst finns det problem i relationer, men Bibeln som helhet och skapelseberättelsen i synnerhet proklamerar en välsignad distinktion. Mörkret särskiljs från ljus, landet från vatten, du från jag och människa från Gud och det är grunden för liv, det är grunden för relation. Ett kristet bemötande av FOMO, skam eller stress är inte att du är en illusion eller att inga känslor spelar roll. Det kristna bemötandet kan vara en skepsis inför att enbart lita på dina känslor och ett erkännande av att du som människa är begränsad. Det är ett ständigt återvändande till att du människa förblir älskad av någon bortom dig själv. Den kärleken leder oss till att stå upprätta som otillräckliga och ovärderliga personer i relation till Gud, medmänniskor och natur. Och det är Guds evangelium.
