Livets Viktigaste Optimeringsmodell
För mig mötte jag känslan av ”jaha, vad nu?” ganska direkt efter studenten. “Vad har jag byggt mitt liv på egentligen? Och vad vill jag med min framtid?”. Redan i sexan satte jag målet att komma in på läkarprogrammet. Till min stora förvåning, och förvirring, ville jag dock inte läsa medicin när jag väl börjat. Dagen då jag bestämde mig för att hoppa av utbildningen, gick jag på en promenad och bad. Bönen lät ungefär såhär: ”Gud, jag vill inte plugga mer. Om jag hoppas av, är du med mig då? Finns det något annat för mig i livet då?” Jag kände en frid i att Gud skulle vara med mig, och jag slutade utbildningen.
Sedan gick två år utan någon som helst idé, vision eller längtan beträffande yrkesvalet. Jag testade diverse olika jobb utan någon större klarhet. I brist på andra idéer googlade jag ”vad skall jag bli när jag blir stor?” och ett online-test senare hade idén om logistik börjat gro. Jag vill verkligen förtydliga; det var ingen eldskrift, ingen röst och inte heller en passionerad vision hos mina pastorer, som gjorde att jag började. Det var snarare som ett själsligt ”grönt ljus” i mig. Guds barn behövs ju inom alla områden, så varför inte logistik också? Jag heter Anna Götborg och läser nu sista terminen på logistikprogrammet.
Vad säger logistik om Gud då? Jo, inom logistik är grundprincipen att får rätt sak, till rätt plats, i rätt tid och till rätt pris. För att få det, finns diverse optimeringsprogram och matematiska modeller som kan använda sig av, för att effektivisera flöden eller minimera kapacitetåtgången.
Om man tänker över alla de “flöden” man har i sitt eget liv, är ju de väldigt många. Relationer att vårda, jobb och utbildning att sköta, boende att köpa, hälsotrender att anamma och klädtrender att gilla. När man ser all optimeringspotential som finns, kan man bli alldeles förskräckt! Inte minst av alla så kallade ”trade-offs”, alltså ”antingen-eller-val” som man oundvikligt behöver göra. Skall jag fika med vänner, eller träna? Skall jag ta tid med familjen, eller vässa skoluppsatsen?
“Som kristen tänker jag att vårt mål är att gå med Gud. Vår målfunktion i optimeringsmodellen är att leva våra liv nära honom. Att hungra och törsta efter Gud jämt, samtidigt som vi blir mättade av honom.”
Som kristen tänker jag att vårt mål är att gå med Gud. Vår målfunktion i optimeringsmodellen är att leva våra liv nära honom. Att hungra och törsta efter Gud jämt, samtidigt som vi blir mättade av honom. Sedan en tid tillbaka har jag verkligen gillat följande vers: ”Ett har jag begärt av HERREN, detta söker jag: att få bo i HERRENS hus i alla mina livsdagar, för att se HERRENS ljuvlighet och söka honom i hans tempel.” (Psaltaren 27:4) De gånger jag innerligt kan säga amen till detta, är jag övertygad om att det är den Helige Andes verk i mig, och absolut inget jag tänker i egen kraft. På samma sätt kan vår livs optimeringsmodell omöjligt lyckas utan den Helige Andes ledning. I Bibeln står det: “Men jag säger er sanningen: Det är bäst för er att jag går bort. Ty om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort, skall jag sända honom till er.” (Johannesevangeliet 16:7) Hjälparen finns alltså för att hjälpa oss att gå med Gud.
Vad det gäller att optimera livet i rätt tid, så har jag burit med mig en bild om att livet med Gud är som att gå med en tungt lastad kundvagn i mataffären. För att lyckas manövrera vagnen måste man verkligen ha båda händerna på styrstången. Dessutom kan man inte stressa fram, då är nämligen risken stor att man kolliderar men antingen kunder eller varor. Bibeln säger själv “Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen:” (Predikaren 3:1) Därefter följer en lång rad aktiviteter som det ibland är tid för, och ibland inte. När våra “köttsliga” optimeringstankar sätter fart är den versen en god påminnelse om att allt omöjligt kan hända samtidigt. På samma sätt som då man går med en kundvagn i mataffären. Först frukt. Sedan mjölk. Släpper man kundvagnen och springer som en galning fram och tillbaka för att hämta allt, är risken stor att man blir distraherad och glömmer vad man sökte. Nej minsann, då är istället det bästa vi kan göra att lyssna in den Helige Ande och följa hans tempo.
Vad det gäller rätt kostnad så tänker jag på bibelstället i Lukas 14:28-33 där Jesus talar om att beräkna kostnaden för att vara hans lärjunge. I en optimeringsmodell kan ju “hela vårt liv” anses vara en otroligt hög kostnad, men med uppenbarelse från Gud så kan vi ändå se att det är ett väldigt bra pris. Det Gud vill ge oss är ju en personlig relation honom och evigt liv! Om man dessutom skulle leka med tanken att inte ge sitt liv till Gud, så är den kostnaden i mina ögon, ordentligt mycket högre.
"Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge. Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge.” (Lukas 14:26)
Slutligen så har vi ju parametrarna rätt plats och rätt sak att ta med i vår optimeringsmodell. Eller snarare, med lite modifikation, rätt plats och rätt person, vilket får mig att tänka på tullindrivaren Sackeus i Lukasevangeliet 19:1-6. Det var nog lika lite PK då som nu, att som vuxen man klättra upp i ett träd för att spana in någon. Men det var precis det som Sackeus gjorde för att få se Jesus. När vi fäster vår blick på Jesus så hamnar vi på rätt plats, även om det så kan tänkas vara i ett träd!
“Den viktigaste optimeringsmodell som jag aldrig någonsin vill glömma bygger på de principer som leder mig till Gud.”
Då jag som färdigbakad logistiker snart kommer ut i arbetslivet hoppas jag att jag kommer ihåg de modeller och formler som jag lärt mig i min utbildning, men om jag inte gör det är det faktiskt inte hela världen. Den viktigaste optimeringsmodell som jag aldrig någonsin vill glömma bygger på de principer som leder mig till Gud. Målet nås genom om att ge upp hela sitt liv till Gud, fästa blicken på Jesus och låta allt ske i sin tid. Såklart missar vi målet i tid och otid, men tack vare Guds trofasthet består fortfarande löftet om att ”...för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa...” (Romarbrevet 8:28) Bara det ger oss allt hopp vi någonsin kan tänkas behöva!
– Anna Götborg, logistikstuderande