Vetskap om vetenskapen
Denna text är en godkänd inlämningsuppgift av en student och visar på hur man kan behandla kursinnehåll med ett kristet perspektiv. Kontakta en studentsekreterare för att diskutera hur du kan integrera ett kristet perspektiv i någon av dina inlämningar.
Är det nödvändigt att undervisa om den vetenskapliga metodens rötter i den kristna världsbilden för att utbilda enligt vision II?
Under diskussionerna om vetenskapshistoria som ägde rum under HUM kursen [Humanvetenskapliga perspektiv på naturvetenskap och teknik] hösten 2022 märkte klassen att den populära bilden av vetenskapens historiska relation till religion inte alls stämmer med en närmare titt på nyckelmoment i utvecklingen av den vetenskapliga metoden (Kabo, 2022). Den rådande uppfattningen verkar vara att religion stod emot att rationellt utforska världen, men att vetenskap bröt igenom och befriade samhället och våra sinnen från religionens kedjor. Historian verkar snarare säga att vissa aspekter av den kristna världsbilden var nycklar till att metoden kunde utvecklas och accepteras (Kabo, 2022).
HUM presenterar två visioner för vetenskapsundervisning. Den första [vision I], att förbereda de som kommer arbeta inom naturvetenskap och teknik, och den andra [vision II], att förbereda medborgare för meningsfull interaktion med vetenskapliga (och ickevetenskapliga) påståenden så att de kan på ett mer informerat sätt delta i det demokratiska samhället. (Kabo, 2022).
Frågan är då om denna andra vision kräver undervisning som motverkar nidbilden och visar på de grunder som den kristna världsbilden lade för naturvetenskapen vi har idag. En följd av frågor behöver besvaras. Vilka grunder lade den kristna världsbilden? Vad har de för relevans idag? Behöver undervisning enligt vision II beröra dessa grunder?
[Historikern] Palmer i sin bloggtext om progress understryker två pelare för det vetenskapliga projektet som Francis Bacon tog från sin kristna världsbild för att rättfärdiga en tilltro till hans vetenskapliga metod. [Bacon var den som presenterade den vetenskapliga metoden som ett projekt för att systematiskt utöka människans kunskap om världen. Detta presenterade han för den brittiska regeringen för att få understöd till sin idé. Han sade]
“We know science will work–Bacon replied–because of God... God is good... He gave us Reason. So, from His Goodness, we know that Reason must be able to achieve all He has us desire.” (Palmer, 2017 [citerar Francis Bacon])
För att kunna ägna sig åt ett rationellt utforskande av världen så måste man tro att människan är rationell. Den kristna övertygelsen att ”Gud skapade människan till sin avbild” (1 Mos 1:27) (Folkbibeln, 2015) är viktig för kristna tänkare för att rättfärdiga föreställningen om människan som kapabel till rationellt tänkande (Poythress, 2006). Det som är underförstått i citatet men inte bör tas för givet i en diskussion om världsbild är att universum faktiskt är rationellt utforskbar, att den styrs av konsekventa lagar och processer. Dessa sammanfattas av [teologen] Poythress i följande två citat:
“Christian doctrines of creation and providence guarantee that the world operates in accordance with divine rationality. Because man is made in the image of God, God’s rationality is at least in part accessible to us and intelligible by us.” (Poythress, 2006)
“Now, the work of science depends constantly on the fact that there are regularities in the world. Without the regularities, there would ultimately be nothing to study.”
Det andra som Bacon lyfte var tron på Guds godhet som skäl till att lita på att människan kan åstadkomma gott genom ett rationellt och systematiskt utforskande av världen. Detta är mindre fundamentalt till vetenskapen i sig, men var viktigt sociologiskt för att få stöd för projektet.
Frågan är då vilken roll dessa grundantaganden har idag. Den kristen världsbilden har gått från att ha varit en självklarhet till att vara minoritet i stora delar av västvärlden, inte minst i Sverige. Den rådande uppfattningen är istället naturalism: att allt bör förklaras utan övernaturliga förklaringar. Två alternativ uppstår. För det första kan det finns naturalistiska substitut för dem kristna grundantaganden. Alternativt kan det vara så att samhället omedvetet (och utan fog) lånar kristna antaganden men ifrågasätter dem inte eftersom den vetenskapliga metoden ger önskade resultat.
Tron på Guds godhet som Francis Bacon hade kan lätt ersättas av ett humanistiskt förtroende för människans potential, och detta är en tro som kan luta sig på de framgångar människan har kunnat göra tack vare vetenskapliga och tekniska framsteg. Uppenbarligen måste båda världsbilder på något sätt hantera de grymheter som också har uppstått till följd av tekniska framgångar.
Universums lagbundenhet och människans rationalitet är något svårare för en naturalistisk världsbild att förklara. Man får helt enkelt nöja sig med att vi upplever det, eller möjligen försöka någon evolutionär förklaring. Dessa är dock otillfredsställande, särskilt med tanke på den kritik som kan föras mot sådana resonemang.
[Filosofen] Plantinga har argumenterat att om man accepterar naturalistisk evolution (dvs utan att någon Gud står bakom och styr processen), så har man ingen anledning att tro att människans kognitiva förmågor skulle vara rationella eller leda till sanna föreställningar. Föreställningarna behöver leda till överlevnad och förökande, oberoende deras närhet till verkligheten. Vissa vill försvara rationalitet som en evolutionär fördel. Dock strider denna förklaring emot den rådande uppfattningen om varför religioner har uppstått: att de främjar populationens överlevnad. Alltså är falska föreställningar inbyggda i människans utveckling enligt naturalistisk evolution, vilket innebär att en naturalist inte har grunder för att lita på sina egna föreställningar. (Plantinga, 2011)
Naturvetenskapens grundantaganden är alltså djupt förankrade i den kristna världsbild som gav upphov till dem. Om medborgare ska få en riktig förståelse för den vetenskapliga metoden (vision II) så är det oundvikligt att diskutera grundantaganden. Frågan blir då inte om en sådan undervisning hör till vision II, utan snarare om ett sekulärt samhälle kan erkänna sitt plagiat av intellektuella grunder och bekänna den Gud som gav dem?
Referenser
Kolla in våra andra resurser här!
Kabo, J. (2022). Seminarium, HUM: Humanvetenskapliga perspektiv på naturvetenskap och teknik, Göteborg: Chalmers tekniska högskola
Palmer, A. (2017). On Progress and Historical Change. Ex Urbe. https://www.exurbe.com/on-progress-and-historical-change/
Plantinga, A. (2011). Where the Conflict Really Lies: Science, Religion, and Naturalism, Oxford: Oxford University Press
Poythress, V. (2006). Redeeming Science: A God-Centered Approach, Wheaton, IL: Crossway Books
Stiftelsen Svenska Folkbibeln (2015). Svenska Folkbibeln 2015, Stockholm: XP Media
